På omslaget så ser vi en person som sitter på sängkanten med huvtröjan uppdragen, min känsla är att personen har ångest. Och titeln Psykologen är ju vad boken handlar om.
Handling
Henry är trettio plus och singel. Några år tidigare har hans mamma försvunnit och han grubblar sig sjuk över vart hon har tagit vägen och varför pappan, i samband med att hon försvann, flyttade utomlands. Han börjar gräva i gamla papper och hittar läkarintyg där det står att mamman led av svår depression. Långsamt nystas den hemska sanningen upp...
I samma veva bokar Henry tid hos psykologen Johanna. Efter en trevande inledning bestämmer de sig för att träffas privat. De inleder ett sexuellt förhållande, styrt av Johannas märkliga fantasier och makabra rollspel. Men Henry faller allt djupare in i ett stort mörker, där tvångstankar på mamman och ångesten över att inte räcka till i den nya relationen hotar ta över hela hans existens. Kommer han någonsin hitta svaren på sina frågor - och vill han ens ha dem?
Mina åsikter
Jag trodde att den här boken skulle vara lite mer spännande, eftersom det står i baksides texten "långsamt nystas den hemska sanningen upp.." Alltså visst sanningen var ju inte så rolig för Henry men så är ju sanningen ibland. Vi får lära känna Henry som inte verkar riktigt trivas på sitt jobb och han får axla mer ansvar än han vill och borde, hans mamma försvann vilket plågar han och hans pappa flyttade utomlands, han verkar inte ha några vänner eller släktingar, utan hans pappa lämnade han helt ensam i en väldigt känslig situation. En knepig bok, som inte var vad jag förväntade mig med karaktärer som jag inte alls fastnade för.
Spoiler varning!
Henry känns som ett litet barn, han verkar ha fastnat i något stadie i livet där han behövde sina föräldrar men hans pappa hade nog fullt upp med hans mamma som inte mådde bra och allt det där måste han ju ha haft i bakhuvudet. För jag tror inte att han var helt omedveten om att hans mamma mådde dåligt, däremot kan han ha förträngt delar av det, eller att det blivit väldigt normaliserat. Hans psykolog verkar ju inte frisk och snacka om att utnyttja Henry. Sen förstår jag mig inte på Henrys pappa, om han vet att Henrys mamma mår så där dåligt, försök ge henne hjälp och överge sen inte din son som kanske inte heller mår så bra psykiskt och som verkligen behöver stöd i livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar