De här flickorna vet inte vad de vill med livet, men de vet vad de inte vill, de vill inte ha det som vuxenlivet erbjuder med jobb, familj osv. Så efter gymnasiet väljer de att bara glida runt och göra så lite som möjligt, men de dricker en hel del öl under tiden och provar även en del starkare saker.
Men nu börjar det vara dåligt om pengar och de börjar även bli lite rastlösa, Lollos mamma gnäller på att hon bara driver omkring och inte gör någonting och försöker verkligen få henne att skaffa sig ett jobb. I samma veva träffar flickorna en karismatisk ledare som välkomnar dem till sin krets där pengar inte är några problem och festerna pågår de flesta veckans dagar, men deras lösning på sitt problem visar sig inte vara så enkelt som det först verkade.
Lollo är en roman, men den känns mer som en biografi fast den är ju påhittad. Vad jag inte förstår är att Lollo mamma och Lidijas moster ger dem pengar när de inte ens försöker ta tag i sina liv.
Boken tar upp de olika sorters vänner man kan råka på i livet, de bra de dåliga och de som man inte riktigt vet var man har och framför allt de lömska som utnyttjar en. Däremot så är det svårt att känna sympati med Lollo och Lidija, utan jag tycker nog bäst om Lollos mamma som kämpar på som ensamstående mamma med två döttrar som verkar vara så olika.
Svar: Förlåt för världens senaste svar först och främst. Ja, det är verkligen det värsta när man VILL uppdatera bloggen, men inte orkar/hinner/känner att man har något att skriva om. Jag tog ju en liten minipaus och det känns bättre nu :)
SvaraRadera