HandlingPå tioårsdagen för Autumns bortförande får hennes mamma Francine en anonym lapp. Den innehåller bara fem ord: Jag vet var hon är.När en främmande ung kvinna dagen efter säger sig ligga bakom lappen vill Francine först avfärda incidenten som ett grymt och makabert skämt. Men främlingen vet saker som ingen annan än Autumn borde kunna veta, och Francinetvingas inse att hon talar sanning. Snart står det klart att hon måste ge sig in i mörka, skrämmande sammanhang för att ta reda på sanningen om vad som hänt hennes dotter. Faran visar sig komma frånoväntat håll - och Francine blir tvungen att göra saker som hon aldrig trodde att hon var kapabel till.
Mina åsikter
Det är många intressanta karaktärer i den här boken, samtidigt har jag väldigt svårt för att riktigt känna med någon. Francine har problem med alkoholen och hon och Autumns pappa separerade men verkar fortfarande ha någon slags relation som går ut på att gå varandra på nerverna, Francine verkar ha farit mer illa under de här tio åren medan pappan har gått vidare i livet och försöker leva.
Boken är indelad i tre delar, i första får vi följa Francine, i andra Autumn och i den sista båda två parallellt. Ett väldigt bra sätt så vi får reda på vad som redan har hänt och vad som händer just nu, sen blir det ihop vävt för att ge boken ett avslut.
Spoiler varning!
Jag tycker boken slutar lite knepigt, Francine och Autumn flyr men man får som inte reda på varför den där gubben påstår att han är 200 år, var gömmer de alla barnen, vem uppfostrar dom? Hur kan de ha så många barn, flickor, kvinnor utan att någon reagerar, och tänk vad hemskt att så många blivit kidnappade, poliserna verkar veta om det och ingen som gör någonting. Efter att Francine och Autumn har flytt så får vi inte veta vad som hände med de andra flickorna och jag gissar att de lyckades fortsätta kidnappa flickor, producera fler barn och bete sig som de monster de är. Jag hade gärna sett att de hade lyckats sätta stopp för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar