31 mars 2015

Johanna Mo - Döden tänkte jag mig så

Det här är första delen i serien med Helena Mobacke. 

Helena har varit sjukskriven i ett år och nu är ska hon börja jobba igen, men på en ny arbetsplats och med nya kollegor men alla vet vad som har hänt Helena men hon är inte redo att prata om det. 

Både de nya kollegorna och Helena blir till slut tveksamma om hon verkligen är redo att jobba igen och hur hon ska orka vara utredningsledare när hon knappt orkar med allting som har hänt. 

Det första Helena och hennes grupp får på sitt bord är någonting som först kunde ha varit en olycka, eller ett självmord men det visar sig att pojken som blivit påkörd av tåget blev knuffad så det är ett mord. Och när en kvinna några dagar senare på en annan tunnelbanestation blir knuffad framför ett tåg så börjar de känna panik när de inte hittar någon koppling mellan offret, är det en galning som bara går runt och tar tillfället i akt eller finns det något samband. 
Stockholmarna börjar känna skräcken och folk ställer sig längre ifrån för de vill inte bli galningens nästa offer, och Helena och hennes team gör verkligen allting för att följa upp ledtrådar för att hitta vem den skyldige är.

Man fick ledtrådar om att Helenas son som bara var nio år dog och antagligen på grund av någonting som gjorde han utsatt på grund av att Helena är polis. Mer än så förstod jag inte av den här boken men vi kanske får fler ledtrådar i nästa bok!?

Jag gillade Helena, även om man inte fick veta nog mycket om vad som hänt hennes son, och att hon kanske skulle ha fått börja jobba som en i ett team inte som teamledare direkt eftersom hon förknippar arbetet med det som hände hennes son.Fallet med de som blev knuffade var lite nytänkande och man kunde då absolut inte förstå vem den skyldige var fören i slutet på boken och då var ju ändå inte allting som det verkade.
Betyg 4 av 5
boken finns att köpas på  adlibris  cdon

1 kommentar:

Lena sa...

SV: Ja Anna, denna månad har det både blivit mycket läst och sett. Känns ganska skönt.