Maria Wern #13 |
Titel & Omslag
Alltså riktigt tråkigt omslag, och titeln är också rätt tråkigt.
Handling
Medeltidsveckan pågår i Visby. I Sankt Clemens ruin har ett hemligt teatersällskap intagit scenen nattetid. En dubbelgrav från 1100-talet där en ung kvinna och en äldre man vilar står i centrum. Paret har brutalt blivit mördade, nedhuggna i sömnen. Historien upprepar sig i teatern. För att bli invigd måste Malva, sexton år, tillbringa natten i graven och sedan ta sig ut på egen kraft.
Maria Wern går på personalfest och blir blixtförälskad i en brandman. Han spelar med i ruinen och kallar sig Gregorius, en gråbroder som lovat att leva i kyskhet och fattigdom. Vet han något om vad som hänt Malva? Ingen har sett flickan på en vecka och hennes pappa har anmält henne försvunnen. Samtidigt hittas en kvinna död på en stenig strand. Det kan vara en olycka, men flera personer tjänar på hennes död...
Mina åsikter
Vilken spännande bok det här blev, jag lider så mycket med Malva, hon hör till de som får stå ut med så mycket, som måste överleva mer än andra och som dessutom inte har så mycket stöd i sin närhet. Storyn är väldigt bra, och creepy, vuxna människor är så hemskt på så många sätt.
Spoiler varning!
Hur kan man lämna sin 16 åring ensam i en vecka? Och oroar sig inte ens när man inte fått tag i henne på hela tiden? Dessutom att gå in i sin egna sorg att man stänger ute sitt barn och inte kan finnas där. Och skolan, de vet att hon har det svårt och inga kompisar men de vill inte berätta för pappan för det blir så jobbigt för han, så Malva 16 år får må dåligt själv då istället? Och varför försökte de inte finnas där mer för hon i skolan?
Sen att man adopterar ett barn man inte riktigt vill ha, dödar ett för man ville ju bara ha ett barn, man uppfostrar barnet så det ska tappa allt självförtroende och rycker inte mer än på axlarna när barnet som varit försvunnet i 3 månader helt plötsligt är tillbaka. Nej helt sjukt att det förekommer allt sånt där och ingen som verkar bry sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar