S.J. Kincaid - Diabolic

Den här boken har man sett över hela instagram, kanske inte så konstigt med tanke på hur snygg den är (ja speciellt om man ignorerar det där exklusiva förhandsläsnings trycket...) Böcker som alla skriver om brukar skrämma mig, när jag blev erbjuden den som rec.ex av B.Wahlströms så var jag för nyfiken på Diabolic för att tacka nej och sen höll jag mig tills nu i januari innan jag läste den, vilket jag inte ångrar. Det är lite läskigt när det är en omskriven bok, det är dessutom en genre jag inte brukar läsa Science fiction och boken är tung med sina 506 sidor. Men handlingen och att det är lagom storlek på texten och lagom med text på sidorna gjorde att jag kastade mig över boken och sen var det svårt att släppa taget.

Nemesis är en Diabol, en varelse med mänskligt utseende, mänskligt DNA men manipulerad  och programmerad att inte bry sug om något annat än sin ägares välmående. I Nemesis fall är detta Sidonia, dottern till en av galaxens förnämsta familjer, flickorna växer upp sida vid sida, den ena människa, den andra dödsmaskin. När Kejsaren får reda på att Sidonias pappa planerar ett uppror så kräver han att Sidonia reser till det kejserliga palatset som gisslan och som försäkran om att hennes pappa inte går vidare med sina planer. Det enda sättet för Nemesis att skydda Sidonia är att ta hennes plats, omgiven av korrupta politiker och bortskämda rikemansbarn måste hon lära sig att vara mänsklig på alla sätt för att ingen ska märka att hon egentligen är avlad för att döda. Men Nemesis börjar märka att hon är mer mänsklig än vad hon trott, bland intriger, svek och förräderi är kanske hennes gryende förmåga att älska det som kan rädda såväl henne som hela imperiet.

Jag har inte läst mycket sci-fi i mina dagar, oftast är det tjocka böcker och serier som är oändliga och det är världar jag har svårt att få ihop i mitt huvud, men Diabolic är skriven så bra så det känns inte overkligt och konstigt utan man lever sig in i handlingen. Det är väldigt målande beskrivet för jag verkligen såg alla karaktärer framför mig och skulle de filmatisera den här boken skulle jag kunna vara kritisk till att rollerna tillsätts på rätt sätt. Det finns väldigt många färgstarka karaktärer, flera som utvecklas åt ett håll eller åt det andra under resans gång allting känns äkta och naturligt. Relationen som Sidonia och Nemesis känns så äkta fast än Sidonia egentligen "äger" Nemesis men Sidonia tror verkligen att Nemesis är mer mänsklig än vad Nemesis själv tror och Sidonia är bra på att stötta henne.
Spoiler!! 
Jag älskar storyn, karaktärerna, sättet S.J. Kincaid berättar Nemesis story, det jag har lite svårt för är man tillåter kejsaren att använda upp pengar och styra och ställa med alla andras liv, varför inte störta kejsaren för länge sen? Varför är det den där släkten som bestämmer och sättet de hatar varandra, alla i kejsarens familj, det är bara skrämmande!! Och hur tänker kejsaren kring all elektronik när saker går sönder kan man inte laga det längre och hur ska man lösa allting i framtiden när mer och mer saker går sönder? Man kan inte låta den kunskapen dö ut, men han tänker verkligen bara på sig själv och kanske själv har insett att ingen lever så länge på tronen från deras släkt eftersom de gillar att mörda varandra! Slut Spoilat!!

Betyg 4 av 5

boken finns att köpas på cdon adlibris