Den här gången får vi följa hur Carl och Assad får en flaskpost som de först tror är ett bussträck men så klart kommer det visa sig att det inte är så. Flaskposten stod i ett fönster på en polisstation i Wick i Skottland och att det skulle visa sig att det var ett brev på svenska och danska barn inblandade hade ingen kunnat tro under alla år den stått där.
I början av utredningen när de förstår att brevet är riktigt så börjar man leta efter efterlysta pojkar men det verkar inte finnas några så de måste lyckas tyda fler ord i flaskpostbrevet för att få fram fler ledtrådar om vad som egentligen har hänt och vilka pojkarna var som skrev brevet.
Men för varje ledtråd så hamnar de närmare och närmare en psykiskt sjuk man som inte tvekar att göra vad han måste för att ingen ska upptäcka vem han är.
Jag tycker inte att den här tredje boken är riktigt lika bra som del ett och två, storyn känns väldigt långsökt och att Rose inte hade någon syster förstod jag direkt och att ha en person som låtsas vara två eller har någon slags störning kanske inte riktigt passar sig inom polisen. Jag gillar hur boken är skriven men jag fastnade inte riktigt för storyn men helt en bok man bör läsa i den här serien.
Betyg 3 av 5
Tjuvkickar liiiite på detta inlägg :)
SvaraRadera