Hatet trilogin 3/3 |
Jag förstår titeln, men omslaget vet jag inte riktigt, man hade kunnat göra någonting bättre för nu är det lite grötigt och titeln tar som över hela omslaget.
Handling
Linn Ståhl har bestämt sig för att aldrig mer samarbeta med Stockholmspolisen. Men när en av hennes tidigare vänner från Antifascistiska aktion söker upp henne i ett känsligt ärende och kort därefter återfinns död, kan hon inte undvika att bli involverad. Linn går motvilligt med på att ännu en gång bistå kriminalpoliserna Richard Stenlander och Erik Svensson i en svår och mångbottnad utredning. Samtidigt slit hon mellan dubbla lojaliteter: hon inser att AFA behöver hjälp utifrån, men är inte beredd att avslöja organisationens olagliga aktiviteter för polisen. För att inte behöva förråda någon startar Linn en parallell utredning och tar på egen hand upp jakten på den misstänka infiltratör som verkar avrätta AFA-medlemmar en efter en. Spåren leder henne till Danmark, till människor som redan tidigare velat se henne död.
Mina åsikter
Jag tycker det är lite tråkigt att i den här trilogin blir det poliserna som hjälper Linn och inte tvärtom. Fallen kretsar kring henne, hon gör olagliga saker och poliserna som inte har samma information eller får fram samma saker som när Linn hackar gör att hon ligger flera steg före för att få tag i förövaren. Det hade varit intressant om man hade vinklat det lite mer till att man hade ett brott och behövde Linns hjälp, sen förstår jag inte hur man så enkelt kan ta emot hennes hjälp när hon är privatperson och hur använder man allt hon får fram i en eventuell rättegång när det nog inte går att använda när det inte är tagit fram via polisen utan olagligt.
Jag förstår varför Linn fick stå i fokus i den här boken, men var hon tvungen att hela tiden "Jag kan själv?" Jag hade fått för mig efter de tidigare två böckerna att hon faktiskt hade kommit Richard och Erik närmare än så, och sen att hon då ska fixa allting själv med sitt liv som insats gång på gång gör mig lite irriterad.
Spoiler varning!
Oj vilket slut på trilogin, det hade jag inte väntat mig även om det på något sätt hela tiden var på väg åt det hållet med tanke på hur utsatt Linn var. Och det känns som att i den här boken så tog hon mer och mer avstånd till alla i sin närhet, det känns som att Linn var så ensam.Så klart en del bekanta, man fick veta mer om hennes förflutna och vilken godhjärtat person hon var,var det därför hon gång på gång skulle offra sig för alla andra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar