Ella Werner är inte polis utan hon jobbar som profilerare vid Göteborgspolisen och som första fall får hon ta sig an mordet på en ungman. Ledtrådarna leder henne till Brännö utanför Göteborg där den excentriske forskaren Egon Guthlin bor, Egon har utvecklat en substans som mest troligt kommer bli en medicin för att bota Alzheimers. Testerna är lovande men för något år sedan blev det ett misslyckande i experimentet och detta plågar Egon för det är en substans som inte får hamna i fel händer. Sent en kväll får Egons brorsdotter besök av en man som påstår sig vara hennes kusin, han är rädd och vädjar om att bli insläppt men hon vågar inte öppna dörren. Men Sandra kan inte släppa tanken på att Egon haft en son under alla dessa år och hon ingenting har vetat, så hon söker upp Egon för att få reda på sanningen.
Jag reagerar över att Ella Werner springer runt själv så mycket och snokar, hon är ju ändå inte polis och hennes chef Möller verkar ge henne stort ansvar i utredningen och det borde väll förekomma lite fler polisen i en aktiv utredning? Sen blir man lite nyfiken på varför Möller har ett så gott öga till Ella. Men alltså Sandras pappa är verkligen inte mycket att hänga i julgranen, han bryr sig verkligen inte om någon annan än sig själv och att tjäna pengar, sjukt störig människa. Det är en bok med korta kapitel där man bara vill läsa lite till och handligen flyter på riktigt bra men jag hoppas på att få lära känna Ella lite bättre i nästa bok för i den här var hon ganska platt.
Betyg 3.5 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar